Sveriges marina styrka är underdimensionerad när hoten från havet ökar. Marinchef Ewa Skoog Haslum anser att marinen skulle behöva dubbla antalet ytstridsfartyg, öka antalet ubåtar och öppnar för att starta en separat officershögskola för marinen.
Efter år av nedrustning ska vi nu rusta upp Försvarsmakten. Massvis av fordon köps in - men sätter vi krokben för oss själva med vårt eget regelverk kring fordonsutbildning? En fanjunkare från K 4 anser att så är fallet - och föreslår lösningar.
Galna mängder trafik på Militär Debatt idag. Någon form av rekord. 8300 besökare och 12000 visningar av artiklar. Självklart på grund av gårdagens intervju. Förhoppningsvis kommer det fler artiklar av den sorten.
Rapport från FOI. En elegant utformad kritik av Försvarsmakten som manar till eftertanke och förändring i ljuset av Ukrainas omställning av sina stridskrafter.
Många vet att Försvarsmakten utbildar ukrainska soldater. Men få känner till att
@MSBse
bedriver soldat- och instruktörsutbildning inne i Ukraina. Militär Debatt har talat med ukrainska instruktörer och personal på MSB.
Ny intervju med
@OkandSoldat
som tjänstgör vid fronten i Ukraina. Vi talar om sjukvård, sjukvård och sjukvård. Om sårpackning, splitterskador och om hur han lyckades köpa en egen ambulans.
Att vara plutonchef i Försvarsmakten är knappast ett lätt jobb. Andreas Braw går igenom sina egna misstag och ger exempel på hur misstagen kan undvikas.
Selander tilldelades postumt medalj för tapperhet av Ukrainas ambassadör, men på Militärhögskolan där han genomgick sin officersutbildning får hans namn inte finnas med på minnestavlan över stupade före detta elever.
Krig är brutalt, tråkigt och inte särskilt glamoröst. De som utkämpar krigen är okända. Det är vanliga knegare och soldater. På plats i Ukraina finns många svenskar. De flesta av dem är just okända. Militär Debatt har intervjuat en av dem.
”Jag saknar tillit till systemet och kronans personliga utrustning. Jag har inte förtroende för att vi kan lösa det här med nuvarande organisatoriska förutsättningar.”
Det skriver Sergeant Taiga, som menar att radikala förändringar måste ske.
2014 valde Ukraina en egen väg. Ryssland svarade med en storskalig invasion, som man dessutom förnekade.
@fri_skytt
begav sig dit för att försvara Ukraina. Detta är den första artikeln om hans erfarenheter.
Arméchefen tycker att vi har ”riktigt bråttom” att bygga upp Armén. Men vi hindras av byråkrati, lagar - och inte minst organisationens internkultur. Nu vill han se en kulturell förändring i Försvarsmakten för att saker ska gå snabbare.
Ny intervju med
@OkandSoldat
. Vi pratar om sjukvårdskedjan i Ukraina, om skuldkänslor och tristess, om ryssarnas stridsvärde och om de vanligaste stridsskadorna vid fronten.
I dagens artikel skriver
@fri_skytt
om infanteristrid. Det innebär kulsprutor, sjukvård, handgranater, vådabekämpning och personlig utrustning. Det är en artikel som alla soldater, även värnpliktiga, kommer ha nytta av.
Denna artikel på Militär Debatt är ett riktigt guldkorn. Den beskriver ett stort och förbisett problem, ger en tydlig bakgrund till detta och föreslår en lösning.
Edvard Selander avslutade sin anställning i Försvarsmakten våren 2022. Strax därefter åkte han till Ukraina, där han tog värvning som soldat. Nyligen nåddes vi av nyheten om Selanders död. Detta är minnet av en ung, intelligent och principfast officer.
Han saknade militär utbildning när kriget bröt ut. Ändå begav sig svensken Andreas till Ukraina. Han har blivit bombad, brutit fotleden och fått nya bröder i ukrainska armén, i ett krig som blivit både långdraget och primitivt.
De första anställda soldaterna har nu börjat falla för åldersstrecket. Oavsett deras prestation så avslutas deras anställning efter 12 år. Det är kapitalförstöring och ett organisatoriskt självskadebeteende enligt
@AndreasBraw
.
Ambulanser som helt saknar likhet med militära fordon beskjuts av ryska styrkor. Vi bör fråga oss: Ska vi verkligen märka upp våra militära sjukvårdsförband, eller ska vi maskera dem?
En ambulanserna skänkt av region Skåne till Ukraina blev idag attackerad av ryska soldater när den var på uppdrag för Mykolaiv Barnonkolog & Hospital. Alltså 🇷🇺 attackerar ett barncancersjukhus och ambulans!
Alla överlevde attacken
Dela så ingen glömmer!
@OkandSoldat
@thewicked
Varje svensk soldat och enhet som blir avskuren från de egna förbanden ska övergå till det fria kriget - ett partisankrig bakom fiendens linjer. Dagens skribent tycker att vi bör förbereda oss bättre för det fria kriget.
Som chef för Försvarsstaben är general Michael Claesson (
@Conseiller0301
) ansvarig för den centrala styrningen av Försvarsmakten. I intervju med Militär Debatt berättar han om minskat krångel, kulturförändring och förändrade mandat.
Hemvärnet tillförs mer sofistikerad utrustning och uppgifterna ställer höga krav på personalen. Men allt för få uppfyller sina kontrakt, nyckelpersoner jobbar gratis och utbildningsdagar räcker inte. Dagens skribent anser att en rad åtgärder behövs.
Diskussionen kring automatkarbinen fortsätter. Dagens skribent erbjuder en fördjupning i automatkarbinens roll på jägarförband. Och frågan är: Vilka är de dimensionerande förbandstyperna för kalibern 7.62?
Understöd och nedhållande eld berörs ofta i förbifarten i Försvarsmaktens handböcker och reglementen. Men vad betyder det i praktiken? Fanjunkare Jesper Löfdahl har djupdykt i krigshistorien och menar att vi måste förstå den nedhållande elden bättre.
”Är tilldelad materiel tillräcklig materiel? Det är en befängd fråga. Tillräcklig för vad? Tillräcklig för vem? Och vilken professionell yrkesmänniska nöjer sig med tillräckligt?”
Försvarsmakten säger sig tillämpa uppdragstaktik. Men stämmer det? Kadett Linus Glans konstaterar att vår svenska ledningsfilosofi har väldigt lite gemensamt med uppdragstaktik - och levererar förslag för hur vi ska bli mer dynamiska.
Mellanöstern är en krutdurk. Regionen är kroniskt instabil och det påverkar resten av världen. En bidragande orsak är att de arabiska arméerna är så dåliga, trots stor numerär.
@ChristerSfeir
frågar sig vad det beror på.
I och med det kommande införandet av kryssningsrobotar öppnas nya möjligheter. Plötsligt kan svenska vapen nå Kaliningrad. Det ställer helt nya frågor kring både doktrin och taktik - vem ska äga eldtillståndet med kryssningsrobotarna?
ÖB har under flera år försökt inspirera till förändring, risktagning och förenklande reformer. Men ingenting ändras. Kanske borde han lägga till ett litet hot i sitt budskap: ”Öka tempot! Annars…”
Idag skriver Isak Torikka, gruppchef i Hemvärnet, om vapenfrågan. Han anser att hemvärnsmän borde få öva med sina tjänstevapen på fritiden. Och för att göra det, bör vapnen få förvaras i hemmet. Är det möjligt? Rimligt? Önskvärt?
Tillgång och efterfrågan förändras fullständigt i krig, företagens villkor förändras. I Ukraina ställde en skotillverkare om, från kontorsskor till stridskängor. Resultatet blev imponerande.
Finland är Sveriges närmaste säkerhetspolitiska partner. Ett broderfolk, brukar det sägas. Men hur kan vi understödja Finland i händelse av krig? Finska debattören
@CorporalFrisk
skriver om var svenska förband skulle göra störst nytta.
I år har Militär Debatt publicerat 91 artiklar. Sajten har haft 525400 visningar. Det är långt över förväntan, och många artiklar har lett till intressanta diskussioner. Och kanske kan några av artiklarna ha bidragit till att förbättra rikets försvar?
Tobias hade genomfört en kort militär grundutbildning i Sverige. Plötsligt bröt kriget ut, och Tobias åkte till Ukraina. Hur väl fungerar svensk militär utbildningen på slagfältet? Och hur kan man stå ut med döden i ett långt krig?
En sjukvårdare vid fronten såg behovet. En holländsk hemmafixare visste hur man gjorde. En hemvärnsman i Kiruna tillverkade dem. Nu levereras de första sårpackningsattrapperna från Kiruna till Ukraina.
Diskussionen kring framtidens kalibrar för automatkarbiner fortsätter. Idag skriver
@fri_skytt
, utifrån egna erfarenheter, om vad som talar för kalibern 5,56.
Utvecklingen av lätta pansarvärnsvapen går snabbt framåt. Sikten, projektiler och sensorer möjliggör en ny taktik.
@Cartman_128
föreslår autonoma PV-patruller som utbildas och leds på samma sätt som prickskyttepatruller.
En stridspilot är dyr att utbilda. Deras erfarenhet är ovärderlig. Så varför håller Försvarsmakten på att slarva bort tiotals piloter? Militär Debatts skribent Oskar Hildman gräver efter orsak och verkan i pilotfrågan.
Strid från stridsställning än något som alla markförband ska kunna. Men resultatet när det övas blir ofta fantasilöst, linjärt och riskerar att orsaka stora förluster. Fanjunkare Jesper Löfdahl skriver idag om hur vi kan bli bättre i stridsställningen.
Det finns mängder av organiserade, välutrustade och beväpnade personer med god lokal förankring som skulle kunna utgöra en viktig resurs för försvaret i händelse av krig. Signaturen ”Henrik” vill att Sveriges jägare inkluderas i lokalförsvaret.
Att instruktörer från västvärlden utbildar ukrainska soldater låter inte så komplicerat. Men ett militärt språk är invecklat och det blir lätt fel när civila tolkar översätter. På privat initiativ från en grupp svenska militärer finns nu en handbok.
En ny gren inom skyttesporten har börjat växa fram inom Försvarsmakten och Svenska Pistolskytteförbundet - SRA, som i Försvarsmakten kommer heta Tillämpat Tjänsteskytte. Joachim Peru, Hemvärnets vapenofficer, ger sina tankar kring dess framtid.
...
Försvarsmaktens personal drabbas av Stockholmssyndrom i förhållande till sina egna krångliga och ineffektiva processer. Resultatet blir att ingenting händer och att vi blir sämre, skriver fanjunkare Richard Holmén vid K 4 i en replik till
@Kn_Yossarian
.
Svenska myndigheter, däribland Försvarsmakten, slösar skattepengar på psykologisk pseudovetenskap. Det skriver frilansjournalisten
@c_dahlstrom
som granskat utbildning kring den vetenskapligt förkastade DISC-modellen.
Nästa år är det 30 år sedan den svenska internationella styrkan BA01 sattes in i Bosnien. De hamnade ofta i strid och gjorde sig kända på Balkan för sitt rättrådiga, humana och (i strid) aggressiva agerande. Nu söker jag efter er som var med, som vill skriva eller intervjuas.
Ledarskapsutbildning tenderar att präglas av verklighetsflykt och självupptagenhet. De fina orden blir i praktiken kitsch. Därtill är personalen ofta mer intresserad av att ha en kompetent chef snarare än en visionär ledare, skriver
@AndreasBraw
.
Tidigare har Militär Debatt publicerat analyser av stridsfältet i Ukraina. Bl a av pansarstrid och telekrig. I helgen kommer en intervju med en individ som är på plats och tjänstgör i ukrainska armén. Det vill ni inte missa.
Nya eldhandvapen är på väg till Försvarsmakten. Istället för en kaliber fortsätter FM med två kalibrar. Men vem ska egentligen ha vilket vapen? Och av vilken anledning?
Imorgon bitti publiceras en artikel om infanteristrid med lärdomar från Ukraina. Och i övermorgon bjuds det på en artikel om Det Fria Kriget, det vill säga det krig som avskurna svenska förband ska utkämpa bakom fiendens linjer. Häng med, det blir kul!
Trots att bildförstärkare finns på bredd i Armén så genomförs nästan all verksamhet i dagsljus. Mörkersridsövningar begränsas till försvar. Fänrik Simon Knutsson från Livgardet vill att vi ändrar inställning till mörkret och blir aggressivare nattetid.
Ny intervju på gång med
@OkandSoldat
som är stridssjukvårdare i Ukraina. I artikeln fokuserar vi helt på sjukvårdstjänsten - frågorna ställs av sjukvårdspersonal från Försvarsmakten.
Personalen flödar in till Hemvärnet. Men vad innebär det att vara hemvärnssoldat, vilka krav finns - och hur kan vi kontrollera den enskilde soldatens stridsduglighet? Dagens skribent föreslår att Hemvärnet inför ett baskerprov.
Ett inlägg på Militär Debatt läses i nuläget mellan 500 och 2000 gånger. Min bedömning är att huvuddelen av läsarna är militär personal. Därtill sker en utförlig diskussion om många inlägg på Twitter. Det är mycket glädjande. Fortsätt skriva, diskutera och sprida inläggen!
”Om man en dag vaknar upp och upptäcker att man önskar att det vore som det var förr och inte är beredd följa med i utvecklingen, då är det evolutionens sätt att tala om för en att man har blivit omsprungen” skriver Arméns vapenofficer i en replik.
Expressen skriver om problemen med personlig utrustning i Försvarsmakten med hänvisning till bl a Militär Debatt. Frågan är nu: Vad kan vi lära oss av detta? Hur undviker vi att hamna här igen?
Vad tjänar egentligen alla dessa fysiskt hårda prestationsövningar till? Varför är det viktigt att befälen deltar på samma villkor som soldaterna?
@Spartanen83
skriver om övningarna som ställer hårdast krav, och som ger godast eftersmak.
Att Försvarsmaktens fordonsförare ska kunna köra sina fordon på ett säkert sätt är självklart. Men borde inte vissa civila kompetenser kunna valideras? Och hur svårt är det egentligen att köra en lite större minibuss?
Om Sverige ska lyckas bli en uppskattad del av Nato så krävs att vi intresserar oss för de andra ländernas kultur och historia. Men också att vi slutar se oss som en regional stormakt. Det skriver
@HkanLindberg4
, flottiljförvaltare.
Carolus Löfroos tredje artikel om tiden som krigsfrivillig i Ukraina handlar om slaget vid Shyrokyne. En strid där ryska mekaniserade förband med artilleriunderstöd anföll svaga ukrainska enheter i bebyggelse.
I dagens
@SvD
publiceras en artikel om ukrainska gerillakrigare. Det är viktig läsning, partisan- och gerillakrig är ett effektivt sätt att destabilisera motståndarens bakre linjer.
Idag skriver
@AndreasBraw
om den misslyckade ledningen av GSS/T. En hel personalkategori har förbisetts, nedprioriterats och glömts bort. Men det går att ställa till rätta, om vi som arbetsgivare agerar rätt.
Volontärer spelar en stor roll i krigets Ukraina. Från Sverige har
@BlagulaBilen
kört skytteltrafik med fordon och förnödenheter. Militär Debatt har intervjuat gymnasisteeleven Tilly som renoverat och levererat fordon till Ukraina.
Att soldater inte tilldelas klockor är en anomali i ett system som bygger på tilldelas materiel. Finns det andra saker som soldaterna borde tilldelas, som de istället får köpa själva?
Något jag reagerat på under tiden med Militär Debatt är att i stort sett alla artiklar skrivs av anställda i egenskap av privatpersoner. Ansvariga inom Försvarsmakten skriver inga repliker och tycks inte vara så intresserade av att diskutera. Det är synd.
/Redaktören
”Never go full retard”. Efter 20 år av överanpassningar och extrema omsvängningar borde vi försöka ändra så lite som möjligt i och med Nato-inträdet, skriver Andreas Braw.
För övrigt har Militär Debatt haft en lågintensiv period på någon vecka nu. Det beror icke på sviktande intresse, utan på att jag som redaktör blev pappa nyligen. Men: Artiklar kommer! Det finns flertalet intressanta texter i brevkorgen.
/Braw
FM lägger ner enorma summor på att utbilda personal. Men sedan tappas personalen till den civila arbetsmarknaden. För att behålla personalen måste FM förändra sin inställning, samtidigt som vi justerar löner, lönetillägg och förmåner, skriver
@pjaesapa
.
Det finns goda anledningar till att lämna telefonen hemma när du deltar i skyddsvärd försvarsverksamhet. Dagens skribent köpte ett Tinder Gold-abonnemang. Och lyckades kartlägga individer och förband som deltog i en känslig övning.
Märkligt nog så glöms Marinen ofta bort i den försvarspolitiska diskussionen. Ändå ska de säkerställa Sveriges försörjning och kommer sannolikt möta fienden först. Varför är det så?
Övningarna är viktiga i militär verksamhet. Men vad lär vi oss egentligen av dem? Vad händer med oss när vi till varje pris vill ”vinna” övningen?
@kalkylert
har forskat om militära övningar och tror att vi kan lära oss mycket mer när vi övar.
Att leda anställda är annorlunda mot att leda värnpliktiga. Idag skriver furir Dan Karlsson om ledarskapet på anställda plutoner. Han ger handfasta råd till nyblivna plutonchefe, råd som kan göra livet som chef både enklare och roligare.
Processer och regler inom Försvarsmakten är ologiska och svårbegripliga, skriver Stabssergeanten. Varför tar det längre tid att lära sig en bandvagn än ett stridsfordon? Varför ska man ha certifikat för att leda fystester, men inte stridsvagnsminering?
Det sjuder i Försvarsmakten. En kognitiv dissonans, där vackra ord i kommunikation och högtflygande planer skär sig mot den hårda verkligheten. I dagens artikel diskuterar fyra unga officerare hur karriärism och konflikträdsla lett Försvarsmakten fel.
Personal som vill byta arbetsplats inom Försvarsmakten hindras av sina regementen. Det är kontraproduktivt för alla inblandade - istället bör byten ses som utvecklande och ett sätt att bygga kompetens, menar fanjunkare Mikael.
Dalle är en svensk specialistofficer. Hans expertområde är minröjning. Idag lär han soldater i Azov hur man hittar och röjer minor. Men hur hamnade han där? Läs första delen i serien Dalles krig.
Artikel under redigering: Om nya taktiska möjligheter i pansarvärnsstriden. Författaren föreslår pansarvärnsomgångar som verkar autonomt mot högvärdiga mål på det taktiska djupet. Alltså prickskyttar - men för pansarförstöring.
Sverige och Finland blir inte bara konsumenter av säkerhet inom Nato. Tvärtom så öppnar vi upp nya möjligheter för försvarsalliansen i norra Europa.
@neretnieks
skriver idag om Natos norra flank.
The Swedish Armed Forces have been gravitating towards NATO integration for several years. However, there are still differences.
@ken1fel
explains how the command system in the Swedish Army is built, and what types of soldiers the army consists of.
En sjukvårdare vid fronten såg behovet. En holländsk hemmafixare visste hur man gjorde. En hemvärnsman i Kiruna tillverkade dem. Nu levereras de första sårpackningsattrapperna från Kiruna till Ukraina.
I Bakhmut pågår ett av krigets blodigaste slag. Svensken ”Carl” är på plats och tjänstgör i ukrainska armén. Han berättar om plundring, vattenbrist och en rysk taktik som påminner om Östfronten 1943. Läs!
Försvaret av Gotland är under uppbyggnad och pansarförband står i centrum. Men är den reglementerade pansartaktiken verkligen möjlig på ön? Fänrik Willy Gröndal förespråkar en okonventionell pansarstrid på Gotland.
Är stridsvagnen är död? Eller kanske döende?
@gammelfenkan
hävdar att stridsvagnen kommer överleva drönarens intåg - och bjuder på några spådomar kring stridsvagnens framtid.
Det kommande Nato-medlemskapet kommer medföra långa kommenderingar utomlands. Men vad krävs av arbetsgivaren för att tjänstgöringen utomlands ska bli hållbar för individen?
@HerrFlax
skissar ett förslag.
Orientering: Arméchefen tar ca 120 kg i bänkpress. Drönare på plutonsnivå kan vi komma att se 2028. Snart kommer hela intervjun, med nästan alla läsarfrågor - och det är den längsta artikeln hittills på Militär Debatt.
Kompani- och skvadronchefsnivån är den första nivån där officeren måste förlita sig på indirekt ledarskap.
@Spartanen83
skriver här om sin tid som skvadronchef och om vilka misstag han gjort.
Upprustningen går för långsamt. Det moderna kriget är storskaligt och det krävs stora mängder soldater för att klara av det. Erik Pallin, ställföreträdande plutonchef, menar att personal- och förbandsvolymerna måste upp, och det måste gå snabbt.
Den svenska arméns taktik är i stort anpassad efter Kalla Krigets möta-hejda-slå, det vill säga en kort och explosivt krig. Behöver vi förändra vår utbildning och träning för att bemästra ett segare och långsammare stridsförlopp?
Samma mängd personal ska uträtta fler uppgifter. Arbetsbelastningen och en jämförelsevis låg lön driver kollegor ut i det civila. Och vakanserna skapar mer arbete. Vi måste få återhämta oss någon gång, menar en specialistofficer i Flottan.