Gy-lärare: Svenska, svenska som andraspråk, engelska och kriminologi.
Skriver artiklar om skolan. ⬇️
Roman utgiven dec -23.
Fil mag arabiska och orientalistik.
Har haft nöjet att få bidra med en liten betraktelse i denna välskrivna artikel. Blev förvånad över att just lovskolan som producent av ihåliga betyg skulle vara ett känsligt ämne att tala öppet om, men tydligen är det så.
Vill du softa under skolåret men ändå få bra betyg? Då är lovskolan något för dig. (Även kallad (sommarskola).
Fokus avslöjar missbruk av en verksamhet som inte granskas av skolmyndigheterna.
@FokusRedaktion
@FMannerheim
Jag dagdrömmer om en ny sorts lärartjänst, där man enbart kommer in och genomför lektioner. Självklart med tillhörande planering och rättning/bedömning, men inget annat. Man ansvarar för sin undervisning. Punkt.
Läser att 1% av lärarna på mellan och högstadiet i Frankrike är icke behöriga. Jag har aldrig hört talas om en icke behörig lärare, ens på förskolan. Men man talar en del om svårigheten att rekrytera. Stor del av förstaklassarna har också delats på hälften med 15 elever per klass
@moderaterna
@JMalmqvist
Ska man göra något åt resultaten, behöver man börja med att se över hela skolsystemet - med fokus på att komma åt de incitament som leder bort från allt vad kvalitet heter.
En äldre lärare med ett tummat exemplar av Platons dialoger under armen. Ett stillsamt försvar av kunskapen - i otakt med tiden och trenderna. Ett spjärn mot kvantifierandet av det enkelt mätbara, som inget säger om kunskap. En motståndshandling i det lilla.
Skolverket drar okritiskt slutsatser om flerspråkiga elevers lärande utifrån en länkad studie vars undersökning bygger på EN klass, nej vid närmare läsning visar sig exemplen komma från främst EN elev, under TRE lektioner. Rensning av hemsidan - någon?
@AgnesCecilia75
I slutändan tror jag att det är betygsinflationen i svensk skola som kan få människor att inse att det här skolsystemet inte håller måttet och att det måste åtgärdas från grunden.
1/2: På universitetet: Deadline för en inlämning har kommunicerats i god tid. Med en dryg vecka kvar säger läraren spontant i klassrummet att om någon har svårt att hinna, går det att skjuta på inlämningen. Jag grimaserar ofrivilligt, skakar på huvudet och viftar diskret med —>
@rektor_linnea
@eliasspaningar
Att biblioteksfrågan uteslutande har kommit att avgränsas till mätbara effekter på läsförmåga är märkligt. Debatten borde handla om bildning, kunskaper, kultur, civilisation. Den borgerlighet som värderar dessa saker har abdikerat för social- och marknadsliberala krafter. Tyvärr.
@hanifbali
Akademiskt starka individer väljer bort läraryrket till förmån för andra yrken, med bättre arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Tror inte att det främst handlar om lönen.
Pratade nyligen med en skolledare som skrattade ansträngt och menade att det tysta klassrummet kunde betyda att något inte stod rätt till. Rentav ett tecken på att eleverna var kuvade. Jo, kanske för något århundrade sedan. Men, knappast 2024.
Förr var skolnormen studiero. Elever som störde t.ex pga adhd fick gå i liten grupp. Idag inkluderas de och präglar klassrummet.
Nu är det istället de introverta, tysta, de med asperger som exkluderas, blir hemmasittare eller får gå i liten grupp.
De hade klarat helklass förr.
10 minuter in på min första praktik förstod jag hur verklighetsfrämmande Skolverkets tankar var. ”Handleda”? Eleverna hoppade ut genom klassrumsfönstret för att röka. Det var inte tal om att ”lära sig lära”. Den förhatliga katederundervisningen blev (och förblir) räddningen.
"Läroplanen 1994 förändrade synen på lärande i svensk skola på ett mycket olyckligt sätt. År 2003 beskrev Skolverket att ”kunskap inte går att förmedla från den som undervisar till den som lär”. Lärare skulle inte undervisa, de skulle handleda elever som skulle ”lära sig lära”."
@ohman_rickard
Missmatchning och incitament som gör att yrkesskickliga, erfarna och kompetenta lärare väljs bort till förmån för tillsättningar av obehöriga på tidsbegränsade vikariat. Samtidigt pratas det om problem med kompetensförsörjning och rekryteringssvårigheter till svåra skolor...
2/2: händerna. Impulsen att varna går inte att hejda. Se upp, detta är ett första spadtag till den egna graven! Det är såhär (oskyldigt) det börjar; därefter följer fullt blås med fler spräckta deadlines, kompromisser, förhandlingar och torpederade planeringar. Ingen återvändo.
Stöket och våldet i skolan debatteras allt oftare. Bra! De konkreta lösningarna är dock vagt formulerade. "Konsekvenstrappa" nämns flera gånger. Skolornas konsekvenstrappor är ofta tandlösa. Varje steg leder till samtal, möten och ännu fler samtal. Och, givetvis, dokumentation.
Tänk er ett land med ett lärarfack och lärarlegitimation, där man får anställa obehörig personal framför legitimerade utan att det leder till några konsekvenser för arbetsgivarna.
Låter rätt overkligt va?
Snart släpps min roman "DE OTILLRÄKNELIGA":
"Gymnasiet med eleverna från de utsatta förorterna, lärarna med det omöjliga uppdraget och de handfallna skolledarna. En koncernskola som befinner sig i en nedåtgående spiral av segregation, våld, otrygghet och vikande resultat."
I februari 2023 publicerades min första artikel, vilken har följts av ytterligare 11. I maj öppnade jag konto här och snubblade in på
#Skoltwitter
. I december kom min roman ”De otillräkneliga” ut. Inspirationen tackar jag svenska skolsystemet för. Och, alla er! Tack!
Ett enkelt råd till skolmyndigheterna (ja, de är flera till antalet), i all ödmjukhet: Inled rensning av material och hemsidor genom att ta bort precis allt. Skapa tydlig struktur och sökbarhet på hemsidorna. Lägg därefter enbart upp material som expertgranskats.
@paulinaneuding
Ja, det är på tiden. Och, att just Handelshögskolans rektor har uppmärksammat problemet med glädjebetyg och betygsinflation tror jag har blivit något av en ögonöppnare på många inom borgerligheten.
Skolverket har en historia av att omforma politikens uppdrag till egna ideologiska preferenser. Dags att införa en lex Björklund? Eller, tillsätt åtminstone en extern expertgrupp som hårdgranskar allt som kommer från verket.
Skolans kärnuppdrag är att förmedla kunskaper. Det är inte att avlasta vare sig polis, socialtjänst, vård eller andra aktörer (även om en välfungerande skola indirekt gör även det). Vi behöver ha 100% fokus på det uppdraget, för i nuläget går utvecklingen åt fel håll.
@dalmaneek
@FMannerheim
Ambitionsnivån är utan tvekan för låg. Med adekvat undervisning och stöd kan de allra flesta barn och unga - över 95% - utveckla fullgod skriftlig förmåga. Det är varken rimligt eller anständigt i ett land som vårt, att kring var femte elev i åk 4 inte är (funktionellt)
Ber ChatGPT att arrangera en lista i alfabetisk ordning, för att spara tid. Av någon anledning utesluter den ett namn. Jag påpekar det, varpå den felaktigt slänger in namnet längst ner i listan. Nu har jag fastnat i en "diskussion" med den om andra missar och fel. "Spara tid"...
@FMannerheim
Den traditionella undervisningen är det enda som fungerar i alla sorters klasser. I lugna, ambitiösa klasser kan man säkert experimentera med olika metoder. I stökiga klasser fungerar bara strukturerad, lärarledd undervisning. Det är i alla fall min erfarenhet.
Stöter ibland på argumentet att lärarbehörighet är oviktigt eftersom lärarutbildningarna håller låg kvalitet. Vad är rimligt att göra om en utbildning inte anses hålla måttet: Förbättra utbildningens kvalitet eller slopa behörighetskraven för yrkesgruppen?
@vicbrstrm
Känns som en annons enbart ihopsnickrad för att kunna säga att inga behöriga lärare har sökt och att man därför istället tar in/behåller en obehörig på tidsbegränsat vikariat. Det här är inget ovanligt och ett effektivt sätt att spara in pengar på lönekostnaden.
1/2: Blott Sverige svenska blåbär har... Föraktet för (ut)bildning skär genom samhällsklasser och politiska grupperingar. Möjligen kan man se vikten av utbildade ingenjörer, men därutöver är det tveksamt. Lärare, som ska förädla det uppväxande släktet, behöver väl ->
@ghellersahlgren
Du har absolut en poäng. Men, synen på eleven som kund har betydligt större påverkan på skolans verksamhet, än skollagens och läroplanernas formuleringar om elevinflytande. Rädslan att tappa elever färgar såväl stora som små beslut i skolvardagen, på ett högst påtagligt sätt.
@FMannerheim
@SKR_se
Skolledningen på en skola påstod att elevavhoppen och skolbytena i början av läsåret berodde på att lärarna höll så långa genomgångar. Det vi hörde från klasskompisarna var att det handlade om ständiga schemaförändringar, stora klasser, dåliga lokaler, etc. Man blir luttrad...
NPM i skolan = byråkrati på bekostnad av undervisning. Ständiga utvecklingsprojekt som inte leder till förbättringar och ett systematiskt kvalitetsarbete utan resurser att sätta in vid konstaterade brister. Vem tror på allvar att det är så vi förbättrar elevernas resultat?
@FMannerheim
En mycket trevlig bieffekt av gemensam högläsning är att det blir lugnt i klassrummet. Även i utmanande grupper. En av många anledningar till varför man konsekvent bör satsa på undervisningens form och innehåll när det är stökigt i klassrummen. Inte värdegrundsdiskussioner.
@IngerMSandstrom
@FMannerheim
Även om läraren har god kunskap om allt från NPF till PTSD, vad ska den kunskapen leda till för konkreta åtgärder i ett klassrum med 30-35 elever, där fokus ska ligga på att lära ut ett kunskapsstoff till gruppen som helhet? En lärare, ett stoff, 30-35 elever. Den ekvationen.
@FMannerheim
@ACErnehall
Finland storsatsar redan i åk 1. Ca 26% av pojkarna och ca 18% av flickorna plockas ut i ett parallellspår med extraträning efter screening. De sätter in stödet innan eleven hamnar på efterkälken. (Källa: Fredrik Zimmermann, Nya vägar till en likvärdig skola)
Dåliga nyheter för högre utbildning generellt och lärarutbildning specifikt: Kundmentaliteten är stark bland många elever. De ”ska ha” ett E och ansvaret för deras F lastas på läraren. Det springs till studievägledare och det förhandlas. Orkar universitetsvärlden stå emot?
Vissa skolor har stora problem med hot och våld. I min roman beskrivs just en sådan skola och oförmågan att hantera situationen. Fiktivt, visst, men representativt för en del verkliga fall:
@ghellersahlgren
Konkreta exempel på elevinflytandet? Jag har jobbat i dryga 20 år som lärare och har i praktiken inte märkt av det, annat än i form av pliktskyldiga påminnelser från skolledning om "vikten av elevdemokrati". Att elever ses som kunder, har däremot en påtaglig påverkan på skolan.
@AnnaBanders
"Systemet i sig driver samtidigt betygsinflation. Får eleverna höga betyg tenderar de och deras skolpeng att stanna kvar – och nya lockas till skolan i tron att höga snittbetyg är lika med god utbildning" (Pisas generaldirektör Andreas Schleicher, SvD). Det svenska skolsystemet.
Utöver yrkesprogram borde man införa 2-åriga program som rustar elever för arbete inom exempelvis handel, kontor, restaurang etc. I nuläget går många elever högskoleförberedande program (som de inte har förutsättningar för), för att därefter arbeta med just ovanstående.
Här generaliseras friskt utifrån en liten, kvalitativ fältstudie. Det uttrycks förhoppningar om att resultaten ska ”användas för att forma en utbildningspolitik och skolpraxis”. Nej, utbildningspolitik ska inte bygga på icke-generaliserbara, små studier.
Nyanlända elever med kort skolbakgrund är en utmaning för skolan. Lärarna tenderar att bortse från deras begränsade utbildningsbakgrund, vilket leder till att de inte alltid får den hjälp de behöver. Det visar en ny avhandling från
@goteborgsuni
@FMannerheim
På gymnasiet finns även kategorin elever som inte har några planer och inte tänker plugga vidare. De är där för att ”alla andra” är där. De är måna om närvaron, eftersom de inte vill bli av med CSN (som i sin tur kopplas till familjens ekonomi och ev bidrag). Sitter av tiden.
Skolan behöver fler mindre undervisningsgrupper: En grupp för elever som behöver mycket förutsägbarhet och lugn. En grupp för de som inte kan hålla sig lugna i klassrummet utan stökar runt. Placeringar kan vara temporära eller permanenta.
”Ökningen av hemmasittare är i stora delar ett politiskt skapat misslyckande, motiverat av en inkluderingstanke som spårat ur.”
Svensk skola behöver fler särskilda undervisningsgrupper.
@HenrikHsjogren
@FokusRedaktion
"Jag säger inte att det är så. Jag vet inte om det finns någon undersökning eller så. Men det är min upplevelse." Att säga detta och samtidigt påstå saker tvärsäkert...
@fredtorn
Min bild: Lärare är förutom ett legitimationsyrke även ett legitimitetsyrke. Lärare har generellt svårt att ta regi och ledas av personer som inte har egen erfarenhet av undervisning i helklass. Helst även från samma stadium. Personer som saknar den erfarenheten får det svårt.
@JohanPehrson
Räkna med att den faktiska frånvaron ligger högre än så. Det är skolorna själva som ansvarar för rapporteringen till CSN och det tenderar bli en ”förhandlingsfråga” mellan elev och skola. Ha då också i åtanke att skolan helst undviker att stöta sig med eleven/kunden.
@Korlingsord
Låter som något ur det förgångna. Visst månar lärare om sina elever och vill att det ska gå bra för dem, men att gå över gränsen till det privata är helt uppåt väggarna. Viktigt att värna sin professionella roll.
En gång på högstadiet förmanade jag en elev: ”Använd aldrig svordomar i tal eller skrift!” Undantaget kunde möjligen vara skönlitteratur, som en form av karaktärisering. Eleven skrev därpå en novell, med dialoger fyllda av fula ord. ”Karaktärisering”, skrattade han triumferande.
Stök, bristande studiero, otrygghet och våld. Där har vi roten till många problem i och utanför skolan: sjunkande kunskaper, hög frånvaro, psykisk ohälsa, utslagning och kriminalitet. Allt hänger ihop.
"Även om vi visste att det finns stora utmaningar med trygghet och studiero i de svenska skolorna så är det nedslående att se att vi ligger så här dåligt till. Regeringen tar krafttag för att vända denna utveckling." - Lotta Edholm
#utbpol
2/2: -> ingen utbildning? Huvudsaken är att de fungerar med barnen. Ska Sverige kunna hävda sig som kunskapsnation i framtiden, har vi inte råd med en sådan lättsinnig syn på utbildning. Det handlar såklart om kompetensförsörjning, men också om vilket samhälle vi vill leva i.
@ProfIngvar
Bara en sådan här sak: "Läroplaner och övriga styrdokument har otydliga mål som inte kan utvärderas. Nyligen gav Skolinspektionens generaldirektörs svar i en öppen debatt när resultaten i läsförståelse diskuterades (håll i er) “Det ingår inte i vårt uppdrag”."
Den här svenska dramaserien från 1977 skildrar en skolvärld som är så avlägsen, men ändå så nära. Vissa saker förändras tydligen aldrig. Fruktlösa mötesdiskussioner om stökiga elever och det eviga dilemmat med att det ligger 5 prov på samma vecka...
@Skolinkvisition
Det där är helt uppåt (de snart rivna) väggarna! Öppna kontorslandskap och "aktivitetsbaserade arbetsmetoder" är precis vad som inte fungerar i skolan.
@fredtorn
@dahbjo
En av de bästa sakerna med Skoltwitter: Allt idogt grävande och undersökande från mängder av individer. Här kan vi tala om gräsrotsrörelse. Vet inte hur många gånger jag läst "Det ska jag ta reda på", när någon ny fråga dyker upp. Underbart!
@FMannerheim
Jag går in på Skolverkets hemsida och absolut första bilden jag ramlar över är bilden nedan. Elever med laptops, sittande i ö-formationer. Säger inte allt, men säger mycket.
@Skolinkvisition
Det här kan vara toppen på ett isberg. Skolor vill helst att missförhållanden ska hanteras internt, så inget kommer till allmänhetens kännedom och påverkar skolans "varumärke" negativt. Dåligt rykte - lågt söktryck/elevtapp - försämrad ekonomi. Skolsystemets dilemma.
Betyget F debatteras återigen. Det är glädjande att betygsutredaren, Magnus Henrekson, förstår problemen med F. Vad utredningen sedan utmynnar i återstår att se.
@henrekson
”Risken är att bristande kunskaper och färdigheter bland eleverna snart övergår till att bli ett problem för hela det svenska samhället. Många av barnen som idag går i skolan når helt enkelt inte tillräckliga nivåer…” Så är det.
Mina topp-5 skolfrågor: 1) Adressera problemet med stök, otrygghet (ex våld/hot/brott) och bristande studiero. 2) Inför nya läroplaner och nytt betygssystem. 3) Kräv behöriga, kompetenta lärare. 4) Inför nivågruppering. 5) Stärk och avgränsa skolans kunskapsförmedlande uppdrag.
Tittar man på statistik över elevers måluppfyllelse på gymnasiet, är det ett ämne som utmärker sig negativt: matte. Vad hände med de digitala mattespel som tidigare var så populära på lägre stadier? Eleverna skulle lära sig massor och ha kul. Samtidigt. När skördas frukterna?
Skolan har fullt upp med ett annat akut samhällsproblem - att nära en fjärdedel av 15-åringarna är funktionella analfabeter. Där måste skolans fokus ligga.
@malmsten_w
beskriver situationen väl:
Läs idag
@anneramberg
, Sarnecki och Sherman: ”Forskningen visar att […] Det är inte bara polisen och kriminalvården som ska lösa situationen, utan i lika stor utsträckning sådant som skolorna, socialtjänst och lokaldemokratins institutioner.”
@magisteradastra
Det är - eller borde vara - en okontroversiell iakttagelse. För de utmanande killarna utgör de manliga lärarna ett större hot mot deras ställning. De har svårare att ta en tillsägelse från en manlig lärare, eftersom de då riskerar att tappa ansiktet i högre utsträckning.
@perteng1
Märkligt vad många som går till storms mot elevinflytandet. I praktiken närmast en icke-fråga för verksamma lärare, trots att det stipuleras i skollagen och läroplanerna. Synen på eleven som kund står inte inskrivet någonstans, men har ändå en betydligt större påverkan på skolan.
@adamcwejman
Är inte säker på att det handlar om aningslöshet. Kan lika gärna vara en ideologisk hållning. Den yrvakna förvåningen från deras sida tycks mest grunda sig i att alla inte ser världen från deras ensidiga perspektiv.
@FMannerheim
Har tagit upp det förut, att det ofta larmas om hur illa det är att skolorna i utanförskapsområdena har så få behöriga lärare. Givet den situationen borde det ständigt ligga en drös annonser ute med tjänster till dessa skolor, men icke.
Skolan ska avlasta vården? ”… det är [inte] vården ensamt som ska klara av den psykisk ohälsan. Vi har en enorm belastning inom vården i dag när det gäller psykisk ohälsa och då måste vi jobba mycket mer brett och mobilisera större delar av samhället”.
@keloneval
@FMannerheim
Per Kornhall refererade i podden ”Kornhall & Skogstad” till en OECD-studie där man gått igenom digitala verktyg och hjälpmedel i skolan för att se vilken evidens som fanns för positiva effekter. Endast projektorn visade positiv effekt. Den förstärker lärarens roll vid tavlan.
@fredtorn
Den gamla boken ”Det flerstämmiga klassrummet” gör comeback, liksom begreppet kollaborativt lärande. Snart dyker en utbrytargrupp upp, som istället förespråkar kooperativt lärande. Sedan är begreppscirkusen i gång fram till nästa årsskifte.
”För att stärka lärares relationskompetens och främja elevers motivation, så har intresset för att implementera motiverande samtal ökat i skolans värld”. Har inte märkt av något sådant ökat intresse…
@ErikFagerlund
@FMannerheim
@Mathiasis
@suzildus
Det skulle bli en win-win: Skolan sköter undervisningen. Elevhälsoteamen arbetar med primärvård, inriktad enbart mot skolungdomar. De drivs och bemannas som vårdcentraler och ligger i/nära skolorna. Ser enbart fördelar med detta.
@laeelxa
Trots kraftig lärarbrist finns det få lediga lärartjänster att söka. Vad beror det på?
Att skolhuvudmän annonserar inte lärartjänster?
Att man anställer/omförordnar obehöriga?
Att skollagen inte följs av skolhuvudmän dvs gör inte allt man kan för att få tag på behöriga lärare?
Angående skolfrånvaro: 1) Koppla skolors digitala närvarorapportering direkt till elevers hemkommuner. Då ser de vilka elever de betalar skolpeng för, men som knappt är på plats. 2) Gör samma koppling till CSN, som får avgöra när studiestödet ska dras in (istället för skolan).
Ansvaret för skolfrånvaro kan inte läggas på lärarkåren. Vi har fullt upp med att ta hand om eleverna som kommer till skolan för att undervisas.
Andra yrkesgrupper måste ta hand om de som skolkar eller är hemmasittare. Vi orkar inte ansvara (och få skulden) för det också.
Betygsinflation och glädjebetyg i kombination med att ca 20% av grundskolans elever inte uppnår gymnasiebehörighet. Lägg därtill ordningsproblem, som placerar oss i bottenskiktet när PISA undersökte studieron i klassrummen hos deltagande länder 2022. Var börjar vi?
@rektor_linnea
Det faktum att vi har en skenande betygsinflation samtidigt som stora delar av elevkullarna ändå inte får godkända betyg är inte särskilt betryggande.
@BrunduChristian
På bilderna tycks det mestadels handla om tillfälliga byggnader (baracker) som kanske har permanentats. Mer intressant är då nystartade skolor som sätter sig i lokaler i industriområden - inte som en tillfällig lösning för ökad flexibilitet, utan som en billig lösning.
1/2: Svenska skolan är inte den enda som har problem. Andra länder går igenom liknande utveckling, med olika förtecken. Det jag saknar i Sverige är en politisk kraftsamling. Klockan är fem över tolv och huset står i lågor! Inte vet jag om Frankrike kommer lyckas bättre i -->
@magisteradastra
Föräldrar borde verkligen fråga om kvalifikationerna hos barnens undervisande personal. Är de överhuvudtaget lärare? Med tanke på att ca 1/3 av ”lärarna” på grundskolan är obehöriga, är det en högst befogad fråga.
Har det svenska samhället tappat det? Det undrar den konservative gymnasieeleven Maurits Rannevid, som menar att friheten skolan erbjuder är av en pervers sort.
@rektor_linnea
Det du gör i den här tråden är så välgörande! Såhär behöver huvudmän och skolledningar förhålla sig till sina skolor: Titta på nyckeltalen och grundförutsättningarna. Därefter, fundera över vad som verkligen kan vända utvecklingen långsiktigt. Inga fler futila quick-fixes, tack!
1/2: I våras genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning på 30 gymnasier för att kontrollera att de tar upp sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen. Ute på skolorna utbryter en orkan av fortbildning, diskussioner i arbetslag, fullt blås med EHT, systematisk
@FMannerheim
Franska motsvarigheten till utbildningsdepartementet/Skolverket har mängder av bilder på sin hemsida av elever i skolmiljö. Hittar ingen där eleverna hukar över datorer, men flera som bilden nedan. Säger inte allt, men säger mycket.
@FMannerheim
@Mathiasis
@suzildus
Precis, det blir fel fokus. EHT borde ha ett vårduppdrag, inriktat på hälsofrågor (precis som namnet antyder). Övriga professioner arbetar med elevernas lärande.
@ghellersahlgren
Typiskt exempel på kundtänket i skolan. Rädslan för elevtapp får skolledare att anpassa sig efter elevers önskemål. Ingen vill stöta sig med "kunden" och snopet bevittna hur en säck med skolpeng vandrar ut genom dörren:
Idag skulle en elev, åk3 på gymnasiet, skriva prov på men glömde sin dator. Nekade honom att skriva provet. Eleven sprang till rektorn, fick tillåtelse att skriva på sin mobil. När eleven kom tillbaka hånlog han mot mig. Auktoritetsprövning i skolvardagen.
@laeelxa
Jag vill också lyfta den minskande läsningen. Och, då pratar jag inte främst om att läsning ersätts av lyssnande, utan snarare om att läsning ersätts av... ingenting. Möjligtvis filmklipp, scrollande och fragmentarisk läsning av enstaka rader.